FAO:s flaggskeppspublikationer

Rapporten tas fram, liksom tidigare år, gemensamt av FAO, IFAD, UNICEF, WFP och WHO. I förordet konstaterar cheferna för organisationerna att pandemin fortsätter att visa på svagheterna i världens livsmedelsystem, vilket riskerar liv och försörjningsmöjligheter för människor runtom i världen. Man konstaterar att världen befinner sig vid en kritisk tidpunkt, som skiljer sig mycket från 2015 när man inom ramen för Agenda 2030 åtog sig att utrota hunger, otrygg livsmedelsförsörjning och alla former av felnäring. Även om utmaningarna då var betydande var man optimistisk.

Under de senaste åren har flera stora drivkrafter inneburit att målet inte är på rätt spår. För att förstå hur dessa kritiska nivåer har nåtts bygger rapporten på analyserna i de senaste fyra utgåvorna med omfattande, bevisbaserad kunskap om de viktigaste drivkrafterna bakom de aktuella förändringarna för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. De ökar dessutom i frekvens och intensitet och inkluderar länder i konflikter, klimatvariationer och extrema väderhändelser samt ekonomiska avmattningar. De förvärras också av de bakomliggande orsakerna till fattigdom och av fortsatt stor ojämlikhet.

Miljontals människor runtom i världen lider inte bara av otrygg livsmedelsförsörjning utan även av olika former av fel- och undernäring eftersom de inte har råd med hälsosam kost. Globalt är världen inte i fas med att till 2030 nå delmålen för någon av indikatorerna för nutrition. Den nuvarande takten när det gäller delmålen, bl.a. för barn som är för korta för sin ålder (stunting), barn som är för smala för sin längd (wasting) eller låg födelsevikt är otillräcklig och framsteg när det gäller övervikt hos barn och fetma hos vuxna står stilla eller har försämrats. Det ger en indikation på hur hungersituationen i världen kan se ut 2030 i ett scenario som ytterligare kompliceras av de bestående effekterna av COVID-19-pandemin. Det kan innebära att år 2030 kan 660 miljoner människor komma att lida av hunger 2030 och mål 2 inte kunna nås.

Sammantaget belyser rapporten behovet av ett djupare klarläggande över hur man bättre kan bidra till tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition globalt. Det kan ske genom bl.a. olika sätt att förändra livsmedelssystemen: integrera humanitär insatser med långsiktiga utvecklingsinsatser i konfliktdrabbade områden; stärka motståndskraften inom livsmedelssystemen mot klimatförändringen och verka genom hela livsmedelskedjan för lägre livsmedelspriser samt hantera fattigdom och strukturella ojämlikheter med insatser som inkluderar de fattiga.

Ladda ned hela rapporten eller kortversionen i PDF-format alternativt digitalt på FAO:s webb här.

I flaggskeppsrapporten Tillståndet i världen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition 2020 av FN-organen FAO, IFAD, WFP, UNICEF och WHO beräknas närmare 690 miljoner människor i världen,  utifrån förekomsten av undernäring och allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning, vara hungrande. Det är mer än 10 miljoner jämfört med 2018 och nästan 60 miljoner fler de senaste fem åren. I årets rapport har centrala uppdateringar när det gäller data för Kina och andra befolkningstäta länder lett till en betydande minskning av det globala antalet. Trots detta har det inte skett någon förändring i trenden att antalet hungrande började öka under 2014 och fortsätter att göra det.

FN-organen uppmanar till en övergång till hållbara livsmedelssystem genom att minska priser på  näringsrika livsmedel och därmed göra det möjligt för fler att ha råd att köpa dessa. Om hänsyn till hållbarhet tas med i bedömningarna skulle enligt rapporten en global övergång till hälsosamma kostvanor kunna bidra till att minska bakslagen när det gäller hungern och samtidigt ge enorma besparingar. Kostnader kopplade till ohälsosamma kostvanor, som uppskattas till 1,3 biljoner US dollar per år 2030, skulle nästan helt kompenseras. Samtidigt skulle de kostrelaterade utgifterna för utsläpp av växthusgaser, beräknade till 1,7 biljoner US dollar, sänkas med cirka tre fjärdedelar.

Regeringar uppmanas därför bland annat att integrera nutrition i sina strategier för jordbruk, att stödja lokala småskaliga producenter att odla mer näringsrika livsmedel och säkerställa deras tillgång till marknader. Barns nutrition måste också prioriteras, som den kategori som har störst behov, och nutritionsfaktorer inkluderas i nationella sociala skyddssystem och investeringsstrategier.

I årets rapport finns denna gång också prognoser fram till 2030 om det senaste årtiondets utveckling fortsätter. De visar att världen inte är på rätt spår för att nå mål 2 att utrota hungern till 2030 och att situationen för de mest sårbara befolkningsgrupperna sannolikt kommer att försämras ytterligare på grund av de hälso- och socioekonomiska effekterna av COVID-19-pandemin.

Omslagsbild rapport: COVER PHOTOGRAPH ©Mint Images, THAILAND

Tidigare utgåvor av denna rapport har visat hur konflikter, variabiliteten i klimatet och klimatextremer förstärker ovannämnda trender. Årets rapport visar att den ojämna takten i den ekonomiska återhämtningen och det fortsatt svaga ekonomiska resultatet i många länder efter 2008–2009 års globala konjunkturnedgång också undergräver arbetet med att utrota hunger och felnäring. Perioder av finansiell stress, ökade handelsspänningar och stramare finansiella förhållanden bidrar till osäkra globala ekonomiska framtidsutsikter. För att värna en tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition är det avgörande att det redan finns en ekonomisk och social politik på plats som kan motverka effekterna av negativa konjunkturcykler när de uppstår.