Rapporten betonar att en av handelns största fördelar är att den ökar tillgången på livsmedel, vilket är avgörande för många länder för att kunna möta befolkningens kostbehov. Sedan 2000-talet har globalisering och handel ökat kraftigt och handeln med livsmedel och jordbruksprodukter har nästan femdubblats mellan 2000 och 2022. En anledning till denna utveckling är grundandet av världshandelsorganisationen (WTO) som har format en friare och mer rättvis handelsmiljö, vilket resulterat i ökad handel med livsmedel och jordbruksprodukter. WTO:s regler säkerställer jämlik behandling av alla handelspartner, men det finns samtidigt en oro för att WTO:s regler kan begränsa länders politiska möjligheter att genomföra livsmedels- och näringspolitiska åtgärder.
Vidare lyfter rapporten fram flera fördelar med handel, däribland att handel kan bidra till lägre livsmedelspriser och ett mer varierat utbud. Genom handel kan länder exportera livsmedel de kan producera effektivt och importera det som produceras till en lägre kostnad i andra länder, vilket stärker den globala konkurrenskraften. Dessutom ökar importen tillgången på livsmedel och gör det enklare för mänskor att få tag på näringsrik mat.
Rapporten nämner att urbanisering och inkomstökning är faktorer som påverkar livsmedelskonsumtionen. Urbanisering leder till att fler arbetar utanför hemmet vilket ändrar livsmedelskonsumtionen då mer mat konsumeras utanför hemmet. Dessutom leder inkomstökning till förändrade kostvanor genom ett ökat intag av kött, fisk och grönsaker. Samtidigt bidrar högre inkomster till ökad konsumtion av ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, socker och salt, vilket innehåller mycket energi men ökar förekomsten av övervikt och fetma. Länder med begränsad inhemsk livsmedelsproduktion och som är beroende av import drabbas oftare av fetma. Mellan åren 2000 och 2022 har förekomsten av fetma i den vuxna befolkningen ökat från 8,7 procent till 15,8 procent. Å andra sidan har undernäring i världen minskat under samma period från 12,7 procent till 9,2 procent.
Trots vissa framsteg pekar rapporten på att den snabbt ökande globaliseringen till följd av handeln kan medföra problem för både samhället och miljön. Export av livsmedel anses bidra till överutnyttjande av naturresurser, och naturresurser såsom mark och vatten är ojämnt fördelat mellan länder. Dessutom varierar klimatförhållandena mycket beroende på geografisk plats, vilket påverkar förutsättningarna för livsmedelsproduktion. Vidare kan handel öka ojämlikheten inom jordbrukssektorn och särskilt utsatta är resursfattiga bönder som inte kan konkurrera globalt. För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att länder utvecklar handelspolicys som främjar tillgången på näringsrik mat samtidigt som det minskar risken för ohälsosam livsmedelskonsumtion.