FAO:s flaggskeppspublikationer

FAO ger regelbundet ut så kallade flaggskeppsrapporter om tillståndet i världen när det gäller jordbruk, fiske, skog, tryggad livsmedelsförsörjning och handeln med jordbruksprodukter. Syftet är att ge beslutsfattare, civila samhället, forskare och de som arbetar med respektive område en övergripande, objektiv och global översikt över ämnet. Rapporterna är en analys av den statistik som har samlats in från FAO:s medlemsländer. Svenska FAO-kommittén har låtit översätta FAO:s sammanfattningar av några av dessa till svenska. För övriga redogörs kortfattat på svenska för innehållet, med länk till hela rapporten på FAO:s webb.

The State of Agricultural Commodity Markets 2024

Rapporten The State of Agricultural Commodity Markets 2024 undersöker sambandet mellan livsmedelshandel och nutrition, och belyser hur handel påverkar kostmönster och näringsintag. Effekterna på livsmedelshandeln varierar mellan olika länder och befolkningsgrupper och beror bland annat på landets utvecklingsnivå och nationella politik. Handel spelar en avgörande roll för livsmedelssystem, eftersom det flyttar livsmedel från områden med överskott till områden med underskott, vilket bidrar till global livsmedelsförsörjning.

Rapporten betonar att en av handelns största fördelar är att den ökar tillgången på livsmedel, vilket är avgörande för många länder för att kunna möta befolkningens kostbehov. Sedan 2000-talet har globalisering och handel ökat kraftigt och handeln med livsmedel och jordbruksprodukter har nästan femdubblats mellan 2000 och 2022. En anledning till denna utveckling är grundandet av världshandelsorganisationen (WTO) som har format en friare och mer rättvis handelsmiljö, vilket resulterat i ökad handel med livsmedel och jordbruksprodukter. WTO:s regler säkerställer jämlik behandling av alla handelspartner, men det finns samtidigt en oro för att WTO:s regler kan begränsa länders politiska möjligheter att genomföra livsmedels- och näringspolitiska åtgärder.

Vidare lyfter rapporten fram flera fördelar med handel, däribland att handel kan bidra till lägre livsmedelspriser och ett mer varierat utbud. Genom handel kan länder exportera livsmedel de kan producera effektivt och importera det som produceras till en lägre kostnad i andra länder, vilket stärker den globala konkurrenskraften. Dessutom ökar importen tillgången på livsmedel och gör det enklare för mänskor att få tag på näringsrik mat.

Rapporten nämner att urbanisering och inkomstökning är faktorer som påverkar livsmedelskonsumtionen. Urbanisering leder till att fler arbetar utanför hemmet vilket ändrar livsmedelskonsumtionen då mer mat konsumeras utanför hemmet. Dessutom leder inkomstökning till förändrade kostvanor genom ett ökat intag av kött, fisk och grönsaker. Samtidigt bidrar högre inkomster till ökad konsumtion av ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, socker och salt, vilket innehåller mycket energi men ökar förekomsten av övervikt och fetma. Länder med begränsad inhemsk livsmedelsproduktion och som är beroende av import drabbas oftare av fetma. Mellan åren 2000 och 2022 har förekomsten av fetma i den vuxna befolkningen ökat från 8,7 procent till 15,8 procent. Å andra sidan har undernäring i världen minskat under samma period från 12,7 procent till 9,2 procent.

Trots vissa framsteg pekar rapporten på att den snabbt ökande globaliseringen till följd av handeln kan medföra problem för både samhället och miljön. Export av livsmedel anses bidra till överutnyttjande av naturresurser, och naturresurser såsom mark och vatten är ojämnt fördelat mellan länder. Dessutom varierar klimatförhållandena mycket beroende på geografisk plats, vilket påverkar förutsättningarna för livsmedelsproduktion. Vidare kan handel öka ojämlikheten inom jordbrukssektorn och särskilt utsatta är resursfattiga bönder som inte kan konkurrera globalt. För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att länder utvecklar handelspolicys som främjar tillgången på näringsrik mat samtidigt som det minskar risken för ohälsosam livsmedelskonsumtion.

FAO. 2024. The State of Agricultural Commodity Markets 2024 – Trade and nutrition: Policy coherence for healthy diets. Rome.

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2024

Rapporten “The State of Food and Agriculture 2024” bygger vidare på förra årets rapport som identifierade de globala dolda kostnaderna inom livsmedelssystemen. För att uppskatta dessa dolda kostnader användes metoden ”true cost accounting” (TCA), vilket presenteras som en effektiv metod för att kartlägga dolda sociala, ekonomiska och hälsorelaterade kostnader.

Tidigare rapport uppskattade de globala dolda kostnaderna i livsmedelssystem till cirka 10 biljoner dollar för 2020, men detta har visat sig vara en underskattning till följd av databegränsningar. Årets rapport ger en mer detaljerad bild och uppskattar de globala dolda kostnaderna till 11,6 biljoner dollar, varav cirka 8 biljoner dollar är hälsorelaterade kostnader, som främst orsakas av ohälsosamma kostvanor.

Rapporten konstaterar att hälsokostnader är mest framträdande i höginkomstländer, medan sociala kostnader dominerar i låginkomstländer. Dessutom drabbas främst utsatta grupper, såsom småskaliga jordbrukare, kvinnor, barn och flyktingar av livsmedelssystemens dolda kostnader. Dessa grupper utsätts särskilt för dåliga arbetsförhållanden och låga inkomster, vilket gör det svårare för dem att bidra till en hållbar omställning av livsmedelssystemen.

Rapporten undersöker sex olika typer av livsmedelssystem; krisande, traditionella, växande, diversifierande, formaliserade och industriella. Industriella och diversifierande livsmedelssystem har störst dolda hälsokostnader, främst kopplat till sjukdomar som diabetes och hjärtproblem. Livsmedelssystem i långvarig kris samt traditionella system har störst sociala kostnader, och utmärker sig genom hög grad av fattigdom och lågt intag av frukt och grönsaker. Vidare framgår det i rapporten att när livsmedelssystem industrialiseras minskas de ekonomiska dolda kostnaderna, delvis till följd av ökad efterfrågan på hälsosammare livsmedel. Samtidigt leder industrialisering till ökat intag av natrium, rött kött och processad mat, vilket ökar hälsoriskerna.

Länders förmåga att genomföra förändringar i livsmedelssystemen beror på deras institutionella och ekonomiska resurser, vilket lyfts fram i rapporten. Industriella och formaliserande system har störst resurser och störst kapacitet att omdirigera stöd till hållbara och hälsosamma livsmedelssystem. Å andra sidan har diversifierande system ofta lägre effektivitet i styrning samt begränsade ekonomiska resurser, vilket gör det svårare att genomföra förändringar och som i sin tur leder till höga hälsokostnader.

Vidare påpekar rapporten att människors konsumtionsval är kopplade till deras ekonomi och vanor. Därför lyfts behovet av ekonomiska styrmedel, såsom sockerskatter eller subventioner för frukt och grönsaker eftersom det kan förändra människors konsumtionsmönster. Dessutom kan informationskampanjer och sociala skyddsnät, som skolmåltider, spela en viktig roll i att uppmuntra bättre kostvanor.

Rapporten betonar att för att lyckas förändra livsmedelssystemen till att bli mer rättvisa och hållbara krävs ett samarbete mellan alla aktörer. Många av de förändringar som behövs innebär att ändra produktionssätt, men producenterna kan inte göra allt själva. Regeringar, företag, producenter och konsumenter måste alla vara delaktiga i att förändra livsmedelssystemen. Dessutom är det nödvändigt att anpassa åtgärder efter de olika livsmedelssystemen för att lyckas uppnå effektiva förändringar.

FAO, IFAD, UNICEF, WFP and WHO. 2024. The State of Food Security and Nutrition in the World 2024 – Financing to end hunger, food insecurity and malnutrition in all its forms. Rome

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2023

FAO:s rapport State of Food and Agriculture 2023 (SOFA) fokuserar på så kallad True Cost Accounting. Det är den första av två rapporter på detta tema och omfattar data från 154 länder. Enligt FAO så överstiger de dolda kostnaderna inom våra livsmedelssystem 12 biljoner PPP dollar (2020 års nivåer) och utgörs till störst del av effekterna av ohälsosamma matvanor. Dessa står för mer än 70 procent, motsvarar ca 9 biljoner PPP (Purchasing Power Parities) dollar och förekommer främst i hög och medelinkomstländer.

COVER PHOTOGRAPH ©Curioso.Photography/Shutterstock.com

Ser man till miljömässiga dolda kostnader står för ca 20 procent vilket motsvarar omkring 2,9 biljoner PPP dollar och är ett problem för alla länder. Sociala dolda kostnader som associeras med fattigdom och undernäring uppgår kostnaden till ca 4 procent globalt, men sett till enbart låginkomstländer uppgår denna del till ca 50 procent av deras totala dolda kostnader. Sammanlagt drabbas låginkomstländer mest av de dolda kostnaderna där de totalt uppgår till 27 procent av BNP jämfört med 11 procent i medelinkomstländer och 8 procent i höginkomstländer.

Vad innebär True Cost Accounting (TCA) och varför är det viktigt att analysera? Enligt FAO finns en växande förståelse för att livsmedelssystemen behöver förändras för att bli mer hållbara och möta de utmaningar som världens står inför. Livsmedelssystemen har bäring på flera av hållbarhetsmålen och är ett nyckelområde för att nå Agenda 2030. Livsmedelssystemen omfattar inte bara livsmedelsproduktion och konsumtion, utan interagerar med miljö, ekonomi, hälsa och andra områden

True Cost Accounting är sålunda ett holistiskt och systematiskt sätt att mäta värdet av miljömässiga, sociala, hälsomässiga och ekonomiska kostnader och nyttor som genereras av livsmedelssystemen. Informationen kan bistå beslutsfattare, affärsverksamheter, lantbrukare, investerare och konsumenter att fatta bättre och mer informerade beslut. Syftet är att mildra negativa effekter och göra insatser på ett sådant sätt att dolda kostnader minskar. FAO föreslår att TCA-analysen kan bidra till att identifiera vilken ingångsvinkel som är mest relevant att adressera. Om man till exempel ser till den miljömässiga dimensionen så uppstår kostnaden främst i primärproduktionen och bör därför utgöra ingångspunkten för insatser. För den social dimensionen, som främst är en faktor för låginkomstländer, kan ingångspunkten vara att säkerställa bättre inkomster och en bättre tillgång till näringsriktiga kalorier i syfte att befolkningen ska kunna leva produktiva liv. Det ska ställas i relation till att produktivitetsförlusten per person kopplad till dagens kost motsvarar i genomsnitt omkring 7 procent av BNP PPP år 2020.

En vanlig invändning mot att applicera TCA är att det finns en oro att livsmedelspriserna kommer att öka om alla dolda kostnader tas med i beräkningen. Enligt FAO är risken delvis överskattad och beror på vilken den dolda kostnaden är och hur den hanteras. Om insatser leder till ökad produktivitet genom att fler får tillgång till en hälsosam kost, så kan priser pressas ned. Om, å andra sidan, producenter måste stå för kostnaden för insatser, till exempel på miljöområdet, så kan de leda till högre priser för konsumenten. Här menar FAO att ogynnsamma subventioner skulle kunna riktas om så att de i stället fokuserar på att skapa miljönyttor, vilket skulle kunna vara ett medel för att nå både hållbar miljömässig utveckling och mer hälsosamma dieter. Ett annat verktyg, enligt FAO, är möjliga förändringar på skatteområdet, vilka skulle kunna syfta till att gynna mer näringsriktig kost och bättre samhällsmässig produktivitet.

Rapporten är den första av två rapporter. 2024 års State of Food and Agriculture (SOFA) kommer fördjupa sig ytterligare och fokusera på skräddarsydda utvärderingar baserade på policyprioriteringar i specifika kontexter. Syftet kommer att vara att TCA kan användas flexibelt och appliceras på olika sätt – från hela system till en enskild produkt.

Läs rapporten i sin helhet här

Läs mer

The State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI) 2023

Fortsatta höga nivåer av hunger och felnäring, men några ljuspunkter kan noteras enligt rapporten State of Food Security and Nutrition in the World (också benämnd SOFI) 2023. Ökningen av hunger och felnäring har stannat av och gapet mellan kvinnor och män har minskat något, jämfört med situationen under Covid 19-pandemin. Samtidigt är nivåerna fortsatt högre än innan pandemin. Rapporten är en gemensam publikation från FAO, IFAD, UNICEF, WFP och WHO.

©Dreamstime.com/Manop Lohkaew

Under 2022 led knappt 30 procent av världens befolkning, vilket motsvarar 2,4 miljarder människor, av otrygg livsmedelsförsörjning i medel eller hög utsträckning. Av dessa var drygt 11 procent, motsvarande 900 miljoner människor, mycket otrygga.

Jämför man antalet före och efter Covid-19-pandemin så är nivåerna fortsatt högre med omkring 122 miljoner fler människor som hungrade under 2022 än 2019. Samtidigt finns regionala skillnader. Vissa positiva framsteg gjords i Asien och Latinamerika, men i västra Asien, Karibien och stora delar av Afrika fortsatte nivåerna av hunger att öka.

Otrygg livsmedelsförsörjning drabbar i högre utsträckning kvinnor och människor på landsbygden. Jämfört med situationen i samband med Covid-19-pandemin har dock gapet mellan män och kvinnor minskat från 3,8 % till 2,4 %.

Risken för hunger är dock inte den enda utmaningen. Att ha råd med en hälsosam kost är ett en svårighet som 42 procent av väldens befolkning möter. Det motsvarar 3,1 miljarder människor. Även här kan emellertid en svagt positiv trend noteras då det är 52 miljoner färre människor som tillhörde denna grupp vid en jämförelse mellan 2020 och 2021. De långsiktiga konsekvenserna av att inte ha råd eller tillgång till en hälsosam kost är stora – och drabbar exempelvis barn vars utveckling hämmas. Beräkningar visar att nästan 150 miljoner barn är mer kortväxta än de borde vara. Undervikt och övervikt är också stora utmaningar. Framsteg görs dock när det gäller amning och fler barn ammar under sina 6 första månader, även om det fortsatt är långt till 2030-målet. Flera faktorer ligger bakom näringsproblematiken.

Utöver bristen på mat på grund av klimatförändringar eller konflikter så spelar urbaniseringen och förändrade beteendemönster också en viktig roll. En ökad inkomst kan leda till ett högre intag av kött, fisk och mjölkprodukter, men trenden visar också att fler äter näringsfattig mat och har svårt med tillgången till färska grönsaker och frukt. En ökad förekomst av sk. street food som på många sätt passar en mer hektisk livsstil, medför också att högre krav måste ställas på goda sanitära förhållanden och matsäkerhet. Rapporten visar att otrygg livsmedelsförsörjning ofta är ett lika stort problem i urbana eller peri-urbana områden som på landsbygden.

Rapporten understryker att det både finns utmaningar och möjligheter med en ökad urbanisering men den måste ses längst med hela urbaniseringskedjan – från landsbygd, till peri-urbana områden och rena urbana områden. En förbättrad infrastruktur, stöd till små och medelstora företag inom livsmedelsystemet (t.ex. bättre förvaring, vatten, el) men också innovativ forskning inom beteendevetenskap pekas ut som viktiga instrument. Tekniska innovationer, markplanering, god styrning – på alla nivåer, men i synnerhet på lokal och regionalnivå – är ytterligare områden som pekas ut.

Rapporten i sin helhet kan läsas här.

En kort version av rapporten kan läsas här

Läs mer

The State of Agricultural Commodity Markets, 2022

FAO:s rapport "The State of Agricultural Commodity Markets 2022" gör en omfattande genomgång av den globala matmarknaden och dess utmaningar utifrån miljömässig, ekonomisk och hållbarhet. Rapporten ger en detaljerad analys av de olika sektorerna inom jordbruksproduktionen, inklusive spannmål, kött, fisk och skog.

I rapporten diskuteras hur den globala matmarknaden utmanas av en kombination av klimatförändringar, miljöförstöring, urbanisering, minskad tillgänglighet av jord och vatten samtidigt som den globala befolkningen förväntas nå nästan 10 miljarder år 2050. För att kunna möta den ökade efterfrågan på mat behöver produktionen öka med 70 procent och för att öka produktiviteten behövs bland annat investeringar i teknologi och forskning.

Rapporten visar också att Covid-19-pandemin har haft en betydande påverkan på jordbrukssektorn, vilket har lett till störningar i matkedjor, matbrist och ökade matpriser i vissa länder. Pandemin har även påverkat global handel och logistik, vilket har lett till utmaningar för småskaliga producenter, utvecklingsländer och även länder som är beroende av export av jordbruksprodukter. Rapporten framhåller också vikten av att främja hållbarhet i jordbrukssektorn genom att minska avfall, främja klimatsmart jordbruksteknik och minska användningen av icke-förnybara resurser. Den poängterar också behovet av att stärka småskaliga producenter, särskilt kvinnor, genom att ge dem tillgång till mark, finansiella resurser och utbildning.

Utmaningarna som jordbrukskedjorna och matproduktionen står inför kräver en hållbarhetsinriktad lösning rapporterar FAO. Med en ökad befolkningsökning och klimatförändringar kommer behovet av en hållbar matproduktion fortsätt att öka. Vikten av att stärka småskaliga producenter och att internationellt samarbete och politisk vilja är avgörande för att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion och bidra till en hållbar utveckling.

Budskap

  • Utmaningar inom matproduktion förväntas öka på grund av klimatförändringar och miljöförstöring. Detta kan leda till en ökad osäkerhet kring livsmedelstillgången och ökade matpriser. Rapporten fastlår att det är viktigt att främja hållbarhet i jordbrukssektorn genom att minska avfall, främja klimatsmarta jordbrukstekniker och minska användningen av icke-förnybara resurser. En hållbar matproduktion kan bland annat bidra till att minska koldioxidutsläppen och andra miljöproblem.
  • Rapporten betonar också vikten av att stärka småskaliga producenter och ge dem tillgång till mark, finansiella resurser och utbildning. Dessa producenter är ofta beroende av lokala marknader och har svårt att konkurrera med storskaliga producenter på globala marknader. Genom att stärka småskaliga producenter kan en mer rättvis och hållbar livsmedelsproduktion främjas.
  • Rapporten beskriver att en hållbar matproduktion kan bidra till att nå målen för en hållbar utveckling och internationella samarbeten och politisk vilja är nödvändiga för att uppnå dessa mål.
  • Rapporten visar att matpriserna fortsätter att stiga och att detta kan ha negativa konsekvenser för livsmedeltryggheten i världen.
  • Rapporten visar att digitaliseringen av jordbrukssektorn fortsätter att öka och att detta kan bidra till att öka produktiviteten och effektiviteten. Digitaliseringen är viktig för företag och organisationer som arbetar inom jordbrukssektorn eller som vill investera i denna sektor.
  • Rapporten understryker vikten av handeln med jordbruksprodukter, för att säkerställa livsmedelssäkerheten i världen och främja ekonomisk tillväxt för regeringar och organisationer som arbetar för att främja handel och utveckling inom jordbrukssektorn.

Du kan läsa hela rapporten här

Läs mer

The State of World fisheries and Aquaculture, 2022

Under de senaste två årtiondena har fiskeri- och vattenbrukssektorerna erkänts för sitt viktiga bidrag till den globala livsmedelstryggheten. För att utöka denna roll och att uppnå hållbart, inkluderande och rättvist globalt fiske krävs ökade transformativa förändringar inom förvaltning, innovation och investeringar.

FAO:s rapport ”The State of World Fisheries and Aquaculture 2022” beskriver att den globala fiskeri- och vattenbruksproduktionen är rekordhög, upp till 214 miljoner ton varav 178 miljoner ton vattenlevande djur och 36 millioner ton av alger. Rapporten konstaterar att fiskerisektorn kommer att spela en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen. För att uppnå Agenda-2030 kommer det att kräva engagemang från både den offentliga och den privata sektorn för att fiskerisektorn ska främjas och förvaltas effektivt, enligt rapporten.

Rapporten pekar även på att tillgänglighet till data bör förbättras eftersom det saknas många viktiga statistiska uppgifter på global nivå, såsom ekonomiska och sociala uppgifter. En begränsad tillgång till data begränsar oftast beslutsfattande och planeringensprocesser.

Enligt rapporten är tekniska innovationer viktiga byggstenar och kan bidra till effektiva åtgärder för fiskerisektorn, exempelvis inom förvaltning och förbättrad insamling och analys av data. Innovationer kan även bidra till ökad inkludering.

För att uppnå ett mer effektivt vattenbruk föreslår rapporten bland annat en hållbar expansion och intensifiering av vattenbruket.  Där hänsyn tas till miljöskydd, sjösäkerhet, resursbevarande och försörjningsmöjligheter.

Rapporten föreslår även att vattenbruket bör integreras i nationella, regionala och globala utvecklingsstrategier och i livsmedelspolitiken för att möta den växande efterfrågan och förbättra försörjningsmöjligheterna för alla.

Du kan läsa hela rapporten här:

Läs mer

The State of the World’s Forests (SOFO), 2022

I FAO:s rapport The State of the Worlds Forests, konstateras att klimatförändringarna kommer att få allvarliga konsekvenser för jordbruket och matproduktionen, samtidigt som befolkningen fortsätter att växa. Skogar är en viktig faktor i kampen mot klimatförändringar och nyckeln till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Rapporten belyser hur klimatförändringarna leder till ökad risk för torka, översvämningar, stormar, skadedjur och sjukdomar som påverkar grödor och boskap. Klimatförändringarna påverkar också tillgången till vatten och bidrar till förlust av biologisk mångfald. Det är nödvändigt att stärka samarbetet mellan jordbruk och skogsbruk för att bevara biologisk mångfald och öka markens kapacitet att lagra koldioxid. Rapporten betonar också behovet av att öka investeringar i landsbygdsområden och utveckla utbildningsprogram för jordbrukare och livsmedelsproducenter.

Rapporten ger förslag på strategier för att hantera utmaningarna framöver, inklusive stärkt hållbarhet inom jordbruket, främjande av forskning och innovation, samt ökad användning av digital teknik och datadrivna lösningar för att förbättra effektiviteten och produktiviteten. Skogarna kan också spela en viktig roll för att säkerställa tillgång till vatten, livsmedel och andra naturresurser för lokala samhällen. Ett hållbart skogsbruk och skydd av skogar är avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling.

Budskap:

  • Skogar spelar en nyckelroll för att bekämpa klimatförändringarna, skydda biologisk mångfald, främja hållbar ekonomisk utveckling och säkerställa livsmedelstrygghet.
  • Rapporten understryker betydelsen av samarbete mellan länder, sektorer och alla andra aktörer som är involverade i skogssektorn och som vill arbeta för en hållbar framtid för att uppnå en hållbar skogsförvaltning.
  • Rapporten varnar för hoten mot skogar, inklusive skogsavverkning, avskogning, skogsbränder, klimatförändringar och poängterar behovet av att förbättra skogsförvaltningen inklusive att förbättra skogsmarkernas produktivitet och förbättra lagstiftningen.

Du kan läsa hela rapporten här:

Läs mer

The State of Food and Agriculture, 2022

Den tekniska utvecklingen inom jordbruket kan sammanfattas som en progressiv övergång från manuella verktyg till motoriserad mekanisering, till digital utrustning och slutligen till robotisering med artificiell intelligens (AI).

I FAO- rapporten ”The State of Food and Agriculture, 2022” rapporteras att Teknisk utveckling inom jordbruksproduktionen inte är något nytt och historien visar hur mänskligheten ständigt har strävat efter att minska svårigheter inom jordbruket genom att utveckla tekniska verktyg. Tekniska förändringar inom jordbruk och livsmedelssystem har medfört vinster i produktivitet, inkomst och människors välbefinnande. Tekniska lösningar är nödvändiga för att bland annat möta utmaningar med en ständigt växande befolkning, begränsad jordbruksmark och klimatförändringar rapporterar FAO.

Rapporten pekar på att tillgången till den tekniska hjälpmedlen inom jordbruk är fundamental för en tryggad global livsmedelsförsörjning, inte minst för låginkomstländerna där användandet av enkla verktyg och djur är vanligt förekommande. Enligt rapporten bör tekniken tillgängliggöras för alla för att bidra till producenternas kapacitetsutveckling och minska produktionskostnaderna. En utvecklad jordbrukasinnovation kan även bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling SDG 1 (Ingen fattigdom) och SDG 2 (Ingen hunger).

Rapporten framställer att genom teknisk utveckling förväntas livsmedelssystemen vara motståndskraftiga, inkluderande, hållbara och även producera tillräcklig säkra och näringsrika livsmedel. Teknikutveckling kan även bidra till att motverka klimatförändringar och driva bredare förändringar i livsmedelssystemen genom att skapa nya entreprenörsmöjligheter och inkludera marginaliserade grupper bland annat kvinnor och ungdomar.

Enligt rapporten kan teknisk utveckling även medföra negativa konsekvenser såsom avskogning, förlust av biologisk mångfald, och en marknad som domineras av stora företag på bekostnad av små företag med mindre resurser. Men med användning av AI kan dessa trender bekämpas. Regeringar uppmanas att underlätta tillgången till ny teknik för alla, särskilt småskaliga producenter och marginaliserade grupper.

Rapportens budskap är bland annat att;

  • Förverkliga automatiseringens fulla potential genom att tillgängliggöra ny teknik för alla jordbrukare.
  • Lösningar ska främjas genom lämplig politik och lagstiftning för olika producenters specifika sammanhang och behov.
  • För att förbättra tillgång till ny teknik behövs det investeringar på infrastruktur inklusive politiska åtgärder.

Du kan läsa hela rapporten här:

Läs mer

The State of Food and Agriculture, 2021

Globalt sett producerar jordbrukssystemen cirka 11 miljarder ton mat varje år. Det utgör ryggraden för många ekonomier. Samtidigt har cirka tre miljarder människor inte råd med en hälsosam kost.

Jämfört med andra ekonomiska sektorer är jordbrukssektorn känslig, särskilt när klimatrelaterade förändringar driver på chocker för jordbrukarna, bland annat extrem torka, översvämningar eller klimatrelaterade växt- och djursjukdomar, vilka både har omedelbara effekter och långsiktiga påfrestningar rapporterar FAO.

Rapporten fastslår att sårbarheten hos livsmedelssystem blev tydligare år 2020 när världen tog till åtgärder för att förebygga spridningen av COVID-19. Åtgärderna störde globala och nationella leveranskedjor och orsakade ekonomiska nedgångar i många länder. Förlust av köpkraft skadade livsmedelstryggheten för miljarder människor, särskilt i låginkomstländer och bland de fattigaste.

Rapporten poängterar att tillgång till mat inte är tillräckligt för att säkerställa livsmedelsförsörjningen och livsmedelstrygghet. Ett välfungerande och motståndskraftigt livsmedelssystem behövs för att säkerställa människors ekonomiska möjligheter till mat.

Rapporten påpekar också att livsmedelskedjorna störs av klimatförändringar, väpnade konflikter och andra faktorer, som leder till höjningar av livsmedelspriser. Eftersom andelen av hushållens utgifter för mat är högst inom låginkomsthushåll, utgör detta en betydande förlust av köpkraft.

Rapporten beskriver även att bevarandet av den biologiska mångfalden är avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion och starka tillgången till mat. För att uppnå detta krävs samarbete mellan regeringar, forskare, jordbrukare och andra aktörer.

Rapportens budskap är bland annat att:

  • Ett motståndskraftigt livsmedelssystem måste ha en robust kapacitet att förebygga, förutse och anpassa sig inför eventuella störningar och uppfylla målet att säkerställa livsmedelstrygghet och näringsriktig mat för alla.
  • Livsmedelssystem kräver innovativa systemförändringar med stöd av institutioner, beslutsfattare, lagstiftare och investeringar med sammanhängande och kompletterande mål över sektorer.
  • Inom konfliktdrabbade områdena behövs anpassningsbara åtgärder som tillåter omedelbara humanitära-insatser för att skydda liv och försörjning, men som även inkluderar en långsiktig utveckling.

Du kan läsa hela rapporten här:

Läs mer

The State of Food Security and Nutrition 2022

De främsta drivkrafterna bakom ökad hunger och felnäring är konflikter, klimatförändringar och ekonomiska chocker, kombinerat med ökad ojämlikhet i samhället. The State of Food Security and Nutrition 2022, understryker att en intensifiering av dessa drivkrafter sker och att fokus måste vara på hur man bygger motståndskraft mot dem.

Utmaningarna i att utrota hunger, otrygg livsmedelsförsörjning och alla former av felnäring, fortsätter att öka. Covid-19 pandemin har förhöjt svagheterna i våra livsmedelssystem och ojämlikheterna i våra samhällen och därmed ökat världshungern och försvårat möjligheterna till tryggad livsmedelsförsörjning. Förekomsten av felnäring – både undernäring och fetma – fortsätter att stiga, såväl som anemi hos gravida eller nyblivna mammor. Antalet människor som inte har råd med en hälsosam kost ökade med ca 112 miljoner för att nå nästan 3,1 miljarder människor. Effekterna av den ryska aggressionen mot Ukraina på den globala livsmedelsförsörjningen inte tagits med i beräkningen.

De främsta drivkrafterna för den negativa trenden är konflikter, klimatförändringar och ekonomiska chocker, kombinerat med ökad ojämlikhet i samhället. The State of Food Security and Nutrition 2022, understryker att en intensifiering av dessa drivkrafter sker och att fokus måste vara på hur man bygger motståndskraft mot dem. Fortsatta negativa siffror visar att existerande policyer inte räcker. Förra årets rapport visade på ett antal färdvägar för ett bättre livsmedelssystem. Då årets ekonomiska prognoser tecknar en ännu dystrare bild, menar årets upplaga att det är än mer viktigt att investeringar sker på ett hållbart sätt, att samverkan mellan privat och offentlig sektor stärks och att policyer måste till för att ändra konsumentbeteenden samtidigt som sociala skyddsnät behövs för att skydda de mest utsatta mot negativa effekter av nödvändiga reformer. Med dagens insatser kommer 670 miljoner människor, vilket motsvarar ca 8 procent av världens befolkning, att riskera hunger. Det är samma siffra som 2015 när Agenda 2030 antogs.

Läs hela rapporten här.

Läs mer
Tidigare inlägg