FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

FAO och WFP har nyligen släppt en ny utgåva av sin gemensamma framåtblickande analys av hungersituationen i världen (Hunger Hotspots. FAO-WFP early warnings on acute food insecurity: February to May 2022 Outlook). Rapporten är en sammanställning av den förväntade livsmedelsförsörjningen under våren 2022 och fokuserar särskilt på de länder som väntas vara värst drabbade (Etiopien, Jemen, Nigeria och Sydsudan). Enligt rapporten kommer livsmedelsassistans i dessa länder att vara direkt avgörande för att förhindra svält.

Den 22 december 2021 beslutade regeringen om en ny strategi för Sveriges arbete med FAO. Strategin gäller för perioden 2022-2025.

I årets upplaga av rapporten State of Food and Agriculture (SOFA) från FAO påvisas att covid-19 pandemin har bidragit till sårbarheten i våra livsmedelssystem vilket har resulterat i stora påfrestningar för den tryggade livsmedelsförsörjningen globalt. Idag saknar 3 miljarder människor tillgång till näringsriktig och hälsosam kost och världshungern ökar. För att vända utvecklingen betonas ökad resiliens och vikten av mångfacetterade, effektiva, hållbara och inkluderande livsmedelssystem.

FAO har tagit fram en handlingsplan för antibiotikaresistens (antimikrobiell resistens, AMR) för åren 2021–2025 som ska fokusera globala ansträngningar för att hantera AMR i livsmedels- och jordbrukssektorerna. Syftet med planen är att påskynda framsteg i att utveckla och genomföra multisektoriella nationella handlingsplaner i världen och uppmärksamma strategiska prioriteringar och expertområden där FAO kan ge stöd.

Satsningar på Afrikas ”Great Green Wall” (GGW), som syftar till att bekämpa ökenspridning och återställa brukbar mark i Sahelregionen, är inte bara avgörande för kampen mot klimatförändringar utan är också kommersiellt gångbart för investerare visar en ny studie ledd av FAO som publicerats i Nature Sustainability.

Undvik silotänkande och se maten för vad det är: en mänsklig rättighet. Det var ett gemensamt huvudbudskap från forskare, politiker, företagare och miljö- och biståndsaktörer vid seminariet 29 oktober på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin för att följa upp FN:s historiska toppmöte Food Systems Summit (FSS).

Den 16 oktober varje år uppmärksammas World Food Day världen över. Datumet är samma som för grundandet av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 1945. Dagen syftar till att uppmärksamma livsmedelsfrågorna globalt. Årets tema är ”Our actions are our future – Better production, better nutrition, a better environment and a better life”.

Vid Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning, CFS, tas nästa steg efter toppmötet om livsmedelssystem. Det sker mot bakgrund av den nedslående rapporten State of Food Security and Nutrition in the World 2021. FN:s medlemsländer, civilsamhället och privata sektorn ska tillsammans diskutera hur världen ska vända den negativa trenden med ökad hunger och felnäring och matens effekter på vårt klimat.

Som en del av den avslutande nedräkningen och förberedelserna för FN:s toppmöte om livsmedelssystem uppmärksammas mellan den 6 och 22 september vart och ett av de sjutton globala målen för hållbar utveckling. Avsikten är att belysa förhållandet mellan bättre livsmedelssystem och att göra framsteg inom varje mål. Idag, den 21 september, är det mål 2 – Att utrota hungern – som är i fokus.

Inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem presenterar FAO, UNDP och UNEP en rapport som konstaterar att globalt stöd till producenter i jordbrukssektorn uppgår till 540 miljarder dollar per år. Av dessa beräknas 470 miljarder vara prisstörande, miljömässigt och socialt skadliga och kunna öka till mer än 1,8 triljoner år 2030.