FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

Sida har beslutat att bidra med totalt 45 MSEK för att bekämpa gräshoppsinvasionen i östra Afrika. 30 miljoner går till FAO:s särskilda fond för akuta insatser och rehabilitering, SFERA, ytterligare 10 till Etiopien och Somalia specifikt samt 5 miljoner till Oxfam. Syftet är att begränsa invasionen och trygga livsmedelsförsörjningen.

Stöd till kvinnor på landsbygden spelar en nyckelroll för den ekonomiska, miljömässiga och sociala förändring som krävs för hållbar utveckling. Läs om tre exempel på insatser inom jordbruket och skogsbruket i olika delar av världen.

FAO vädjar tillsammans med FN:s katastrofsamordnare och FN:s livsmedelsprogram om brådskande stöd att bekämpa det allt värre utbrottet av ökengräshoppor som sprids i östra Afrika. Resurserna från internationella givare har inte kommit in tillräckligt snabbt och för varje dag drabbas alltfler, redan sårbara länder i regionen. I takt med att mer detaljer om omfattningen av behoven framkommer har kostnaderna för nödvändiga insatser fördubblats sedan FAO i januari först larmade om utbrottet i Etiopien, Kenya och Somalia. Resurserna behövs skyndsamt för att FAO ska kunna vidta åtgärder innan nya utbrott uppstår. FAO har redan konstaterat att om bara ett par veckor är nya svärmar färdiga att kläckas i några av de drabbade länderna.

Friska växter och växtmiljöer är en absolut nödvändighet för mänskligheten, vilket speglas i de flesta av de 17 globala målen för hållbar utveckling. En växande global befolkning behöver tillgång till mat, och många länder, inklusive Sverige, eftersträvar en ökad livsmedelsproduktion. Enligt FAO kommer vi globalt att behöva öka produktionen med 60% till år 2050. Stort hopp sätts också till skogen som kolsänka och som producent av växtmaterial som kan ersätta fossil energi. Idag minskar skadegörare (som svampar, insekter, ogräs och nematoder) skördarna globalt med 40%, motsvarande mer än 2000 miljarder kronor årligen. De hotar dessutom den biologiska mångfalden. För att öka den globala medvetenheten om betydelsen av friska växter har FN utsett år 2020 till det internationella året för växtskydd.

Ett program, finansierat genom Globala miljöfonden och genomfört av FAO och partners har inneburit att överfiske av världens större tonfiskbestånd är på väg ner, 18 nya områden som skyddar känsliga marina ekosystem har inrättats och bifångster minskat.

Regeringen beslutade den 9 januari att förordna Pernilla Ivarsson som Sveriges nya representant vid FAO i Rom och som lantbruksråd. Hon är chef för Näringsdepartementets Djur- och livsmedelsenhet och har även tidigare varit stationerad på ambassaden i Rom som förstärkning av FAO-arbetet under det första svenska ordförandeskapet i EU. Pernilla Ivarsson har en agronomexamen med inriktning på ekonomi från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Digitala teknologier kan förbättra livsmedelsproduktion och handel och därigenom möta några av de globala livsmedelssystemens utmaningar. Det är bakgrunden till att FAO nu föreslår hur ett internationellt digitalt råd för livsmedel och jordbruk kan utformas.

Den 5:e december var det World Soil Day och Sverige lantbruksuniversitet (SLU) arrangerade för andra året i rad ett seminarium på temat mark. I år var rubriken för seminariet ”Jord, markanvändning och klimatförändring”.

En fotbollsplan med jord eroderar var 5:e sekund – SLU och FAO diskuterar jordars betydelse för livsmedelsförsörjning.

Idag har det Internationella växtskyddsåret 2020 lanserats på FAO:s huvudkontor i Rom. Under året ska FAO och Internationella växtskyddskonventionen lyfta fram hur viktiga växter är för att trygga livsmedelsförsörjningen, för att skydda mot markerosion, lagra koldioxid och ge oss syre. De är även en förutsättning för den biologiska mångfalden. De måste därför skyddas.