Under 2022 led knappt 30 procent av världens befolkning, vilket motsvarar 2,4 miljarder människor, av otrygg livsmedelsförsörjning i medel eller hög utsträckning. Av dessa var drygt 11 procent, motsvarande 900 miljoner människor, mycket otrygga.
Jämför man antalet före och efter Covid-19-pandemin så är nivåerna fortsatt högre med omkring 122 miljoner fler människor som hungrade under 2022 än 2019. Samtidigt finns regionala skillnader. Vissa positiva framsteg gjords i Asien och Latinamerika, men i västra Asien, Karibien och stora delar av Afrika fortsatte nivåerna av hunger att öka.
Otrygg livsmedelsförsörjning drabbar i högre utsträckning kvinnor och människor på landsbygden. Jämfört med situationen i samband med Covid-19-pandemin har dock gapet mellan män och kvinnor minskat från 3,8 % till 2,4 %.
Risken för hunger är dock inte den enda utmaningen. Att ha råd med en hälsosam kost är ett en svårighet som 42 procent av väldens befolkning möter. Det motsvarar 3,1 miljarder människor. Även här kan emellertid en svagt positiv trend noteras då det är 52 miljoner färre människor som tillhörde denna grupp vid en jämförelse mellan 2020 och 2021. De långsiktiga konsekvenserna av att inte ha råd eller tillgång till en hälsosam kost är stora – och drabbar exempelvis barn vars utveckling hämmas. Beräkningar visar att nästan 150 miljoner barn är mer kortväxta än de borde vara. Undervikt och övervikt är också stora utmaningar. Framsteg görs dock när det gäller amning och fler barn ammar under sina 6 första månader, även om det fortsatt är långt till 2030-målet. Flera faktorer ligger bakom näringsproblematiken.
Utöver bristen på mat på grund av klimatförändringar eller konflikter så spelar urbaniseringen och förändrade beteendemönster också en viktig roll. En ökad inkomst kan leda till ett högre intag av kött, fisk och mjölkprodukter, men trenden visar också att fler äter näringsfattig mat och har svårt med tillgången till färska grönsaker och frukt. En ökad förekomst av sk. street food som på många sätt passar en mer hektisk livsstil, medför också att högre krav måste ställas på goda sanitära förhållanden och matsäkerhet. Rapporten visar att otrygg livsmedelsförsörjning ofta är ett lika stort problem i urbana eller peri-urbana områden som på landsbygden.
Rapporten understryker att det både finns utmaningar och möjligheter med en ökad urbanisering men den måste ses längst med hela urbaniseringskedjan – från landsbygd, till peri-urbana områden och rena urbana områden. En förbättrad infrastruktur, stöd till små och medelstora företag inom livsmedelsystemet (t.ex. bättre förvaring, vatten, el) men också innovativ forskning inom beteendevetenskap pekas ut som viktiga instrument. Tekniska innovationer, markplanering, god styrning – på alla nivåer, men i synnerhet på lokal och regionalnivå – är ytterligare områden som pekas ut.
Rapporten i sin helhet kan läsas här.
En kort version av rapporten kan läsas här.