Syftet var att belysa behovet av att stärka livsmedelssystemet i och omkring urbana områden, med målet att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning. Enligt rapporten har den ökade urbaniseringen utmanat livsmedelssystemet, vilket kommit att bli ett växande problem. Dessutom presenterar rapporten rekommendationer för att säkerställa global tillgång till prisvärd och hälsosam mat.
Rapporten understryker att det inte är invånarna på landsbygden som främst drabbas av otrygg livsmedelsförsörjning, utan snarare invånarna i och omkring urbana områden. Av de 2,2 miljarder människor som upplever måttlig till akut otrygg livsmedelsförsörjning bor omkring 1,7 miljarder i eller omkring urbana områden. Urbaniseringens påverkan på livsmedelssystem och tryggad livsmedelsförsörjning varierar beroende på geografiskt område, Asien och Afrika är särskilt utsatta. Dessutom är slumområden och låginkomstområden i utkanten av urbana områden mer sårbara till följd av fattigdom och dåliga levnadsförhållanden. Rapporten lyfter även att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av otrygg livsmedelsförsörjning, till följd av lägre utbildning och lägre inkomst.
Livsmedelskonsumtionen skiljer sig mellan urbana områden och landsbygden vilket påpekas i rapporten. I urbana områden tenderar kosten att vara mer varierad, däremot är kosten allt oftare av sämre kvalité än på landsbygden. Konsumtionen av animaliska produkter, socker och ultraprocessad mat är oftast högre i urbana områden, vilket ökat förekomsten av övervikt, fetma och kostrelaterade sjukdomar. Likaså nämner rapporten skillnader i att införskaffa mat i urbana områden och på landsbygden. I urbana områden är det vanligare att människorna köper mat på exempelvis marknader, medan det är vanligare att människorna på landsbygden odlar sin egen mat. För många människor bosatta i urbana områden är maten från marknaden inte tillräcklig och då spelar soppkök och matbanker en betydande roll, och är därför en viktig satsning för att säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning.
Vidare nämns att faktorer så som inkomst, tid och energi påverkar vilka livsmedel som konsumeras. Hälsosam mat är både dyrare och tar längre tid att laga, därför väljer många människor mindre hälsosamma alternativ som innehåller mycket salt, socker och fett. För att uppnå effektiva åtgärder behövs därför hänsyn tas till bland annat tids- och energibrist.
Slutligen uppmärksammar rapporten vikten av politiska åtgärder som är anpassade till varje områdes förutsättningar och behov. Vid val av åtgärd ska hänsyn tas till områdets storlek, läge och ekonomi eftersom dessa faktorer påverkar vilka insatser som är möjliga. Dessutom krävs ett internt och externt samarbete på flera nivåer mellan både politiker och andra aktörer för att säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning.