På gång

Våra ekosystem ligger till grund för allt liv. Ju friskare ekosystem, desto friskare är vår planet. Att rädda våra ekosystem kan även hjälpa oss att utrota hunger och fattigdom. Idag står vi dock inför stora utmaningar som ett resultat av ökade klimatförändringar, utsläpp och minskad biodiversitet. Den 4 juni lanseras därför FN:s årtionde för ekosystemrestaurering, en global satsning i syfte att stoppa, förhindra och vända nedbrytningen av våra ekosystem.

Bin och andra pollinerare är avgörande för planetens hälsa, men idag minskar antalet pollinerare kraftigt. Genom att flytta pollen mellan olika blommor möjliggör bin en rik produktion av frukter, nötter och andra grödor. Samtidigt kan pollinerare förbättra kvalitén och diversiteten av de grödor som odlas. Att bevara och öka pollinerare i världen är därför nödvändigt för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen.

Sverige har på senare år haft flera lyckade samarbeten med FAO och IAEA (FN:s atomenergiorgan), där den svenska modellen för arbetet att motverka antibiotikaresistens i djurhållningen har fått stor spridning.

Antalet människor som riskerar att drabbas av akut otrygg livsmedelsförsörjning och brådskande behöver livsuppehållande hjälp nådde 2020 den högsta nivån på fem år i länder som har drabbats. Det konstateras i den årliga rapporten – Global Report on Food Crises  – som presenterades idag av  EU och FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) samt FN:s Livsmedelsprogram (WFP). Den är framtagen av det Globala nätverket mot livsmedelskriser.

FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har i samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och 30 länder tagit ett stort initiativ för att hantera marint skräp och rensa upp världshaven. Projektet – GloLitter Partnerships – genomförs av de två organisationerna, med initial finansiering från den norska regeringen.

Vatten och relaterade risker tillsammans med ökad felnäring beräknas drabba hälften av världens befolkning till 2050. Sverige genom SIWI och SLU bidrar till FAO:s senaste rapport om vattnets produktivitet och dess betydelse för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.

Årets tema för Internationella skogsdagen är ”Forest restoration – A path to recovery and well-being”. Detta sammanfaller med FN:s lansering av ”Decenniet för ekosystemrestaurering” 2021 – 2030. Den internationella identifieringen av skogens centrala roll för våra största utmaningar och Agenda 2030 sammanfaller väl med Sveriges Nationella skogsprograms fokusområde ”Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete”. Skogsstyrelsen samverkar i dessa frågor med FAO på olika sätt.

De senaste åren har antalet hungrande ökat globalt och under år 2020 beräknas antalet som var försatta i en akut hungersituation överstiga 135 miljoner människor. En starkt bidragande faktor till den intensifierade ökningen är covid-19-pandemin, som förvärrat effekterna av konflikter, klimatförändringar och redan existerande ekonomiska kriser. Särskilt oroande är enligt FAO att omkring 30 miljoner människor bedöms hamna i fas 4, det högsta stadiet av akut hunger före svält.

Fem år efter antagandet av Agenda 2030 är världen inte på rätt väg för att uppnå det andra globala målet för hållbar utveckling om att utrota hungern (SDG2). Hungern ökar globalt. Omkring 746 miljoner människor står inför allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning och COVID-19-pandemin kommer göra ytterligare miljoner människor undernärda, som oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor som ett resultat av ojämlikhet och diskriminering mellan könen.

Frivilliga riktlinjer med syfte att främja hälsosamma kostvanor genom förändrade och hållbara livsmedelssystem, antogs vid Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning 8-11 februari. Riktlinjerna är resultatet av omfattande konsultationer och förhandlingar mellan FN:s medlemsländer, civila samhället och privata sektorn.