Skogen och träden har så många aspekter på att bidra till hälsa, som att bidra till rent vatten, ren luft och vara råvara för läkemedel. Men det som kanske ligger oss alla närmast är ju ”vår egen” närliggande skog och natur. Svenskarnas friluftsvanor är omfattande i ett internationellt perspektiv. Kanske kan man tänka att det inte är så konstigt då vi är så få på väldigt stor landyta. Dock är den betydelsefulla naturkontakten oftast det vi har nära och känner väl. Ett belagt tröskelavstånd för frekventa besök är 300 meter; vår trädgård, parken i bostadsområdet eller skogsdungen bredvid. För barn och rörelsehindrade är närheten ännu viktigare och tröskelavståndet kortare.
Att resa till fjällen eller att uppleva en tropisk regnskog är stora upplevelser för de flesta som får möjligheten, men den lokala upplevelsen hemmavid är det som i längden är betydelsefullt för hälsa i en i övrigt krävande tillvaro. Det finns inga lag-krav på andelen grönyta i bebyggda områden eller särskilda regler för skötsel av tätortsnära skog, men tillämpningarna är många och praktiseras på olika sätt i kommunernas planering. För planering i nybyggnation finns verktyg, ”grönytefaktor”, för planering av funktion och effektivitet. Kommuner med skogsinnehav runt tätorterna bedriver idag ofta ett skogsbruk med litet eller inget vinstkrav, utan med ökad tillgänglighet och biodiversitet som styrande målbild. Tätortsnära skogsbruk behöver inte heller vara skötsel av stora trakter, utan kan vara att ha ett syfte och en plan med att spara enstaka träd och dungar för lek och blickfång.
Under senare decennier har vi sett en positiv utveckling av forskning, evidens och tillämpning för naturnära hälsoeffekter. Bland andra konkreta kopplade effekter av grönytor och träd i bebyggda områden är anpassning till klimatförändring ett område med växande kunskap. Grönytor bidrar kraftigt till att bryta översvämningsrisk i stora områden med hårdgjord mark och träd i tätbebyggda områden sänker temperaturer vid extrema värmeböljor. Parallellt med dessa kunskaper och möjligheter finns också vilja balansera nytta av att koncentrera boende för att korta resor och hårda ekonomiska krav på koncentration från byggherrarna. Allt fler boende i nya områden ser sällan ens solen in genom fönstren. Lokal planering för lokal livskvalitet utifrån kunskap om natur och folkhälsa kommer fortsatt att öka i betydelse.
I kontrast till den viktiga lokala kontexten för skog och hälsa står FAO:s arbete i globala och regionala ansatser för att medvetandegöra möjligheter till ökande tillämpning av multidiciplinär- och multiaktör-samverkan för skog och hälsa. Globalt inkluderar begreppet ”one-health” såväl aspekter på fysik och psykiskt välbefinnande och råvaror för mediciner som lokala förutsättningar för livsmedelsförsörjning och nutrition i låginkomstländer. FAO har inget separat program för skog och hälsa, men temat är centralt i flera större program och samarbeten som till exempel ”Collaborative Partnership on Forests”, Forests for Food Security Programme” och ”FAO E-learning Academy”.
Anders Malmer, ledamot i Svenska FAO-kommittén
Länkar
FAO:s webbplats för Forest day:
International Day of Forests | Food and Agriculture Organization of the United Nations (fao.org)
Om skog och hälsa, Skogsstyrelsen:
Skog och hälsa – Skogsstyrelsen
Om vardagsnära natur, Naturvårdsverket:
Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan (naturvardsverket.se)
Forskning om skog och hälsa, SLU:
Skog och Hälsa | Externwebben (slu.se)
Om planering för ”grönytefaktor”, Boverket:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/gronytefaktor/