Uthålliga odlingssystem hjälper oss att producera mat, byggmaterial, råvaror för en långsiktigt hållbar industri, förnyelsebar energi, renare vatten och luft, och bevarad biologisk mångfald. Våra skogar, parker och trädgårdar är dessutom en väsentlig del av vår omgivning och viktiga för människors hälsa.
Men det finns många akuta hot orsakade av växtskadegörare. Världen över angrips veteodlingar av flera sjukdomar. Svartrost har tidigare ansetts lokalt utrotad eller ett problem som lösts med resistenta växter men har nu åter påträffats, även i Sverige. ”Wheat blast” är en sjukdom som 2016 angrep 70% av allt odlat vete i drabbade områden i Bangladesh, och i Indien bränns vetefält för att och hindra vidare spridning. Risken för denna typ av angrepp är störst när växter utsätts för nya arter de inte utvecklat försvar mot. Många stora sjukdomsutbrott de sista århundrandena har orsakats av att människan aningslöst har fört samman kulturväxter och deras fiender. Potatisbladmögel från Nordamerika orsakade en miljon irländares död i svält 1845-1849, kastanjekräfta från Europa utrotade under i början av 1900-talet i princip kastanjeträdet i USA, och miljarder almar världen över har de sista hundra åren dukat under i almsjukan. Med växande handel och resande sker allt oftare nya oönskade möten.
Klimatförändringarna ökar också risken för angrepp. I Sverige har vi varit förskonade från många globalt viktiga angripare tack vare våra kalla vintrar. När dessa blir mildare kan fler skadliga arter överleva från år till år. Granbarkborren, som sedan länge angriper våra skogar, har gynnats av klimatförändringar och har de senaste åren haft fler generationer per år än tidigare. Det har lett till att den i Sverige i år orsakat virkesförluster motsvarande 8% av hela årsavverkningen till ett värde av tre miljarder kronor. I Tjeckien är angreppen än värre, där anses 80% av granbestånden vara svårt angripna.
Vi har olika strategier för att förebygga spridning och motverka de förluster som växtskadegörare orsakar. Vi har t.ex. regler för handel och förflyttning av växter och växtprodukter som kan sprida skadegörare, vi utbildar jord- och skogsbrukare om nya rön och vi ger stöd till forskning om hållbara bekämpningsmetoder som kombinerar uthålliga odlingssystem med biologisk och kemisk bekämpning för att minimera kemikalieanvändningen.
Men strategierna ger inte ett fullständigt skydd och nya introduktioner sker ständigt, både genom handel och resande. Det borde vara lika självklart att kontrollera ursprungsmärkningen när man köper en planta som när vi handlar vår mat. Detta för att ge fokus på minskad risk för spridning av växtskadegörare.
En invasion är relativt lätt att slå tillbaka i sitt allra tidigaste skede om den bara upptäcks. Ju längre tid som går innan upptäckt, desto dyrare och svårare blir motåtgärderna. Om tillräckliga resurser läggs på tidig upptäckt av skadegöraren, genom övervakning, system för officiell rapportering (till ansvariga myndigheter), arbete i fält, ersättning för saneringsåtgärder, insatser i tullen etc, ökar möjligheterna att göra verkningsfulla insatser.
Modern teknik ger oss enorma möjligheter att agera för friska växter inom produktion, städernas gröna områden och naturliga ekosystem. Spor- och insektsfällor kan användas för att läsa av vilka organismer som är aktiva, och nya DNA-metoder kan ge svaret nästan i realtid. Satellitbilder och sofistikerad bildigenkänning kan identifiera potentiellt angripna platser. Innovationsstöd skulle kunna påskynda utvecklingen av fungerande system för tidig upptäckt och identifiering av skadegörare.
För att ha en chans att uppnå de globala målen för hållbar utveckling behöver vi:
– förhindra att skadegörare introduceras till nya platser, genom ett medvetet ansvarstagande, fördjupade kunskaper om skadegörares spridningsvägar och ekologi och, inte minst, stöd av relevant och uppdaterad lagstiftning
– resurser för att tidigt identifiera de som ändå introduceras, med hjälp av integrerade prognosverktyg och övervakningsmetoder. Tidig upptäckt är betydligt mer kostnadseffektivt än att hantera omfattande angrepp
– minska de skador de orsakar genom att utveckla nya ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara odlingssystem med miljövänliga bekämpningsmetoder och sjukdomsresistenta grödor.
Under växtskyddsåret 2020 sätter vi tillsammans fokus på det livsavgörande behovet av friska växter.
För mer information se SLU:s respektive Jordbruksverkets särskilda sidor för växtskyddsåret eller läs mer på FAO.