FAO:s huvuduppgift är att trygga livsmedelsförsörjningen i världen och leda ansträngningar att nå mål 2 för hållbar utveckling – att utrota hungern till 2030. Det innebär att FAO även gör snabba insatser när humanitära kriser i världen av olika anledningar uppstår. De senaste tre åren har enligt FAO antalet människor som riskerar akut otrygg livsmedelsförsörjning och undernäring konstant varit över 100 miljoner på grund av konflikter och instabila förhållanden, de främsta orsakerna till de allvarliga hungersituationerna. De förvärras av naturkatastrofer och ekonomiska kriser. Enligt FAO är en majoritet av de som drabbas beroende av jord- och skogsbruket samt fisket för sin försörjning men också för sin livsmedelsförsörjning. FAO har därför en viktig roll inom FN-systemet att bidra med sin expertis för att hantera dessa kriser.
FAO:s roll vid en humanitär kris är att skydda, återställa och förbättra tillgången på näringsriktig mat. I arbetet ingår att snabbt förse jordbrukare med grödor för att de ska kunna så i tid och därmed inte förlora nästa skörd, med foder och vatten till boskapen, med veterinärer för att mildra effekter av djursjukdomar, som ofta bryter ut vid katastrofer, och med vaccinationer. Parallellt med FAO:s akuta insatser för att inte hungersituationer ska förvärras, bistår FAO även med att bygga upp skydd och motståndskraft mot framtida kriser. Det görs bl.a. genom att bidra med snabbväxande och torktåliga grödor, plantering av träd, byggande av lagerkapacitet, av vattenreservoarer för att klara torkperioder och dammar för att förhindra översvämningar samt att förse de drabbade med modern teknisk utrustning och med FAO:s tekniska experter för att bygga upp kapaciteten.
För att kunna varna i tid när det finns risk för att humanitära kriser bryter ut och för att mobilisera resurser genom att förse beslutsfattare med uppdaterad och korrekt information inrättade FAO redan 1974 ett globalt informations- och varningssystem, GIEWS. Inom ramen för systemet samlar FAO in data, övervakar var torka kan uppstå med risk för behov av livsmedelsbistånd, lagersituationen av grödor lokalt och efterfrågan på livsmedel globalt, bevakar handeln med jordbruksråvaror på världsmarknaden samt prisutvecklingen lokalt och på exportmarknaderna. Informationen sprids bl.a. i den kvartalsvisa publikationen Early Warning Early Action Report on Food Scurity and Agriculture, men också med kontinuerlig information på webbsidan om den humanitära situationen i olika länder i världen.
I humanitära kriser, som leder till hungersituationer, arbetar FAO nära FN:s livsmedelsprogram, WFP, och tillsammans har man utvecklat metoder för att snabbt göra bedömningar. Man klassificerar hungersituationen utifrån en femgradig skala (Integrated Food Security Phase Classification, IPC) där den mest allvarliga är IPC 5, som innebär en svältsituation. Genom IPC tar man bort den politiska dimensionen från att utlysa svält. Klassificeringen sker bland annat inom det s.k. Global Food Security Cluster, som leds av FAO och WFP i samarbete med Röda korset.
Exempel på FAO:s arbete i humanitära kriser
Det mycket allvarliga utbrottet av stora svärmar av ökengräshoppor i Afrikas horn i januari 2020 hotar enligt FAO att framkalla en humanitär kris. Ökengräshoppor är det mest destruktiva skadedjuret i världen av de som migrerar över stora ytor. En svärm kan bestå av ca 150 miljoner gräshoppor per kvadratkilometer, som kan äta lika mycket som 35.000 människor och förflytta sig 150 km på bara en dag. De förstör livsviktiga jordbruksodlingar och betesmark i redan ansatta områden, med förödande konsekvenser på livsmedelsförsörjningen. Utbrottet är det värsta som har drabbat Somalia och Etiopien på 25 år och Kenya på 70 år FAO bedömer att det är stor risk för nya svärmar till följd av gynnsamma förhållanden när regnperioden börjar i mars, som då kan öka exponentiellt och bestå av 500 gånger så många insekter som det pågående utbrottet.
FAO har under en lång rad av år haft ett globalt övervakningssystem – Desert Locust Information Service, varifrån man skickar ut varningar till länder vid gynnsamma förhållanden för utbrott, bistår med teknisk expertis för att träna personal i ofta drabbade länder och gör regelbundna inspektioner. Kopplat till det har man även ett katastrofcenter som snabbt kan sätta in insatser vid stora utbrott och hjälper till vid bekämpning med godkända kemikalier och biobekämpningsmedel samt med informationsinsamling. FAO mobiliserar även finansiella resurser för att bekämpa och begränsa utbrottet eller förhindra nya.
Liksom vid andra humanitära kriser sätter FAO parallellt in insatser för att snabbt trygga livsmedelsförsörjningen i drabbade länder genom bl.a. kontantstöd, med kompletterande foder till boskap och insatsvaror till jordbrukare.
Ett annat exempel är växtskadedjuret majsfly (fall armyworm), som under 2019 har lett till förödande skador på en rad olika grödor i Afrika söder om Sahara och därmed för livsmedelsförsörjningen. Läs under länkarna mer om FAO:s arbete, om Sida:s stöd till forskning kring majsfly och om ett resultat av forskningen.
Sveriges bidrag till FAO:s humanitära arbete
FAO är en viktig partner i ett antal humanitära kriser som Sida stödjer. Sida har de senaste åren bidragit till FAO:s strategiska program för humanitärt stöd. Stödet uppgick 2018 till 170 miljoner kronor och 2019 till 80 miljoner. Till det ska läggas att Sida har ingått ett antal fleråriga projekt med FAO för långsiktiga humanitära insatser under perioden 2017-2019. Där ingår stöd till the Global Food Security Cluster och FAO:s katastroffond, som ger FAO flexibilitet att snabbt sätta in insatser innan givarna har fattat beslut.
Läs FAO:s pressmeddelande om den senaste utvecklingen av utbrottet av ökengräshoppor här: