Seminariet samlade en bred presentatörsskara med perspektiv från FN, forskning, frivilligorganisation och företag, alla med det gemensamma fokuset på svårigheter och möjligheter för globalt tryggad livsmedelsförsörjning.
Marija Milivojevic, kansliråd på Näringsdepartementet med ansvar för FAO, tryckte på behovet av att ha ett systemperspektiv och se tryggad livsmedelsförsörjning i en bredare kontext. Hon gav exemplet att man på FN-nivå nu diskuterar tryggad livsmedelsförsörjning bl.a vid FN:s säkerhetsråd samt vid kommande klimattoppmöte, COP27, där Sverige, på högsta nivå genom statsminister Ulf Kristersson, kommer att leda ett rundabordssamtal om tryggad livsmedelsförsörjning tillsammans med Kenya.
Máximo Torero, chefsekonom vid FAO, följde upp det med att ge en heltäckande bild av de svårigheter som pandemin och därefter kriget i Ukraina har lett till. Problemet är inte brist på kalorier i världen, utmaningen är distribution och matkvalitet. För att möta de globala utmaningarna kring livsmedelsförsörjning så behöver man förändra sättet man tänker på jordbruk. Kriserna i närtid har tydliggjort kopplingarna mellan jordbruksinsatser, handel, logistik, produktion och migration och lägg därtill till klimatförändringar och brist på vatten. Fokus behöver ligga på regional handel där geografisk närhet, gemensamma preferenser och handelsavtal kan utgöra grund för stabila handelskluster.
Caroline Delgado, senior forskare vid SIPRI, exemplifierade kopplingarna mellan väpnad konflikt och otrygg livsmedelsförsörjning men att kopplingarna generellt sett inte ges tillräckligt med uppmärksamhet eller specifika åtgärder. Kopplingen dem emellan behöver översättas till politisk handlingskraft. I relation till kriget i Ukraina så har den mat som tidigare har gått till områden med otrygg livsmedelsförsörjning gått till svältområden. Därmed ökar risken för konflikter kring de resurser som finns kvar. Hon gav ett exempel från Nigeria där utsattheten har lett till ökad rekrytering till Boko Haram när invånarna letar efter möjligheter till skydd och överlevnad. Initiativ som tas för att öka tryggad livsmedelsförsörjning behöver vara konfliktmedvetna då fred behöver säkras på alla nivåer, från lokal till regional nivå.
Aditi Kapoor, teknisk rådgivare vid Röda korsets klimatcenter, fokuserade sin presentation kring behovet av att inkludera urban miljö och kvinnors roll när det kommer till tryggad livsmedelsförsörjning. Jordbruksinsatser ska inte bara vara fokuserade på landsbygdsmiljöer då vi ser en kraftigt ökad urbanisering och därmed måste möjligheter till att integrera odling i urban miljö utökas. Därtill behöver kartläggningar av matförsörjning inkludera en ålders- och könskartläggning då unga flickor ofta odlar maten men får äta sist. Även hon tryckte på behovet av att inte ta sig an utmaningar en och en, ministerier måste jobba mer integrerat.
Rishanthy Renganathan, programkoordinator på We Effect Sri Lanka, beskrev den svåra situationen i landet till följd av den ekonomiska krisen i landet vilket ledde till att kostnader för mat och gödningsmedel har blivit mångfalt dyrare. Hon presenterade ett exempel på de 2500 hemmaodlingar som We Effect stödjer på plats. De har gjort att många småskaliga odlare kan tillgodose näringsrik mat till sina familjer men även sälja överskott och kompostbaserade gödningsmedel på lokala marknader. Att stödja lokala matproduktionsprojekt motverkar negativa effekter av globala matprissvängningar.
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen lyfte vikten av att investera i jordbruk. Att investera i jordbruk är upp till fyra gånger mer effektivt för att motverka fattigdom jämfört med investeringar i andra sektorer. Trots det så har svenskt bistånd till sektorn minskat och ligger nu under ett globalt medium. Han lyfte också handel som ett viktigt instrument men tryckte på vikten av rättvisare frihandel (free trade needs to be fair).
Elisabeth Simelton, metod- och ämnesansvarig för lantbruk på Sida, var sist ut och redogjorde för myndighetens arbete med tryggad livsmedelsförsörjning. Sida har idag ingen strategi för området vilket betyder att de kopplingar som finns inte alltid blir synliggjorda. Sida vill verka för en mer sömnlös övergång mellan humanitärt och utvecklingsbistånd och kunna motverka otrygg livsmedelsförsörjning samt öka motståndskraften mot naturkatastrofer.
Hanna Sjölund, WeEffect