Efterfrågan på näringsrik mat till överkomliga priser ökar i världen. Samtidigt är det en stor del av den mat som produceras i världen som aldrig når konsumenterna. FAO uppskattar att bortåt hälften av all frukt och alla grönsaker som produceras förstörs innan de når konsumenterna. För mjölk är siffran globalt nära 20%. I utvecklingsländerna är matsvinnet störst i produktionsledet. I den rikare delen av världen är det i konsumtionsledet, i handeln, på restauranger och i hemmen, som maten kasseras. En stor del av matsvinnet sker på grund av brister i kylkedjor vilket leder till att produkterna inte kyls vid förvaring och transporter. Ett annat problem är att produkterna inte hanteras och förpackas på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för svinnet i produktionsledet står i hög utsträckning bönderna som producerat maten för, i många fall småskaliga producenter.
FAO:s enhet för nutrition och livsmedelssystem (Nutrition and Food Systems Division) tog initiativ till detta möte för att identifiera sätt att utveckla kylkedjor i utvecklingsländer. På mötet deltog, förutom FAO:s egna experter, också forskare, regeringsföreträdare, företagsrepresentanter och kooperativ samt representanter för konsumentorganisationer och andra från civilsamhället.
FAO-kommitténs Katarina Eriksson representerade The Global Dairy Platform och Tetra Laval på mötet och bidrog med exempel på hur Tetra Laval-gruppens företag Tetra Pak och DeLaval bidrar till att utveckla fungerande kylkedjor för insamling av mjölk. Tillsammans med mejerikunder i utvecklingsländer utvecklar man småskalig mjölkproduktion genom s.k. Dairy Hubs. Små producenter knyts till mejeriets värdekedja och kan sälja all sin mjölk samtidigt som de får tillgång till olika tjänster, foder och andra insatsvaror samt utbildning. Projekten skapar också affärsmöjligheter för Tetra Laval-gruppens företag Tetra Pak och DeLaval, t.ex. DeLavals kyltankar till mjölkinsamlingscentraler i byarna. I konsumentledet bidrar Tetra Paks aseptiska förpackningar till att minska behovet av kylning under transporter, lagerhållning och i butiker eftersom produkterna har lång hållbarhet utan att behöva kylas.
En viktig konklusion under mötet var att det räcker inte med att tekniska lösningar utvecklas och att utrustning görs tillgänglig. För att kylkedjor skall fungera behövs det fungerande affärmodeller som gör att kylkedjor kan finansieras, underhållas och drivas långsiktigt. För- respektive nackdelar med offentligt och privat ägande diskuterades liksom hur man skall hantera mellanhänder (middle men) i livsmedelskedjor.
Mötet var ett bra exempel på hur partnerskap mellan olika sektorer kan främjas, och intresset är stort för fortsatta diskussioner med privata sektorn. Utmaningen är att hitta nya modeller för samarbete och fungerande processer för att identifiera tänkbara samarbetsprojekt. Diskussionen kommer att fortsätta.