Sessionen resulterade i ett beslut om att stödja resolutionen från FN:s generalförsamling från den 2 mars och att den ryska aggressionen mot Ukraina står i strid med FAO:s konstitution. Beslutet innebär också att rådet kräver att kriget och angrepp på civila och strukturer för livsmedelsproduktion ska upphöra. Rådet uppmanade FAO att fortsatt följa utvecklingen noga med hänsyn till konsekvenser för global livsmedelsförsörjning, och vid behov föreslå förändringar i organisationens arbetsprogram och hålla medlemmar informerade och uppdaterade samt att frågan åter ska tas upp på kommande ordinarie rådsmöte i juni.
Du kan ta del av rapporten från mötet här.
Tryggad livsmedelsförsörjning i världen är en utmaning
Genom FAO:s mandat för jordbruk och livsmedel får sakfrågan betydelse genom att Ukraina och Ryssland har en avgörande betydelse för tryggad livsmedelsförsörjning i världen som stora exportörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Utöver de direkta konsekvenserna i Ukraina och dess närområde så är det länder med humanitära behov och utvecklingsländer med stora importbehov av livsmedel som på kommer att drabbas hårdast. Redan innan Rysslands aggression mot Ukraina var situationen med undernärda, hungrande och svältande mycket utmanande, bland annat som en effekt av covid-19 pandemin. Nu är risken stor ett det kommer förvärras ytterligare. Enligt en analys genomförd av FAO är riskerna störst i länder i Nord-, Öst- och Västafrika, i Kaukasien och Centralasien, och i Syd- och Sydostasien. I antal väntas ökningen bli mellan 7,6 och 13,1 miljoner människor beroende på krisens svårighetsgrad. För 2022 och 2023 kan det totala antalet undernärda i världen uppgå till närmare 830 miljoner människor, och utsatta grupper – inte minst kvinnor och barn – riskerar drabbas hårdast.
Värsta hungerkrisen på 50 år
Enligt FN är det den värsta hungerkrisen på 50 år, och FN:s livsmedelsprogram beräknar att 276 miljoner människor levde i akut hunger vid 2022 års början, en siffra som stigit från 150 miljoner sedan 2019. Av dessa beräknas 44 miljoner människor i 38 länder stå på randen till svält, och svältliknande förhållanden har redan konstaterats i Jemen, Sydsudan och Etiopien. De höga och stigande livsmedelspriserna kommer att öka hungern globalt, i synnerhet för de allra mest nödlidande, och försvåra humanitärt livsmedelsstöd genom kraftigt ökade kostnader för humanitära organisationer som FN:s livsmedelsprogram.
Åtgärder för att hantera krisen
I nuläget finns det stort behov av åtgärder för att hantera krisen. FAO pekar i sina analyser på att handel och värdekedjor hålls öppna och fungerande för livsmedel och insatsvaror till jordbruket, att livsmedelsförsörjningen till länder kommer från många olika leverantörer och ursprung för att minska sårbarheten för ett enskilt land, och att FN och dess medlemsstater bistår de mest behövande och utsatta. I ett längre perspektiv behövs omställning mot hållbarhet och motståndskraft i världens livsmedelssystem.
Agenda 2030 – ingen hunger och fredliga samhällen
Det är mindre än åtta år kvar för att nå målen i Agenda 2030, och hållbara livsmedelssystem är en viktig del av lösningen för att nå mål 2 om att utrota hunger, vilket är FAO:s övergripande målsättning. Givet den nuvarande utvecklingen i världen är den målsättningen fortsatt en stor utmaning. Mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina blir det också mycket tydligt att krig och konflikter påverkar människors möjligheter att få mat. Fredliga samhällen och frihet från våld, som är mål 16 i Agenda 2030, utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling, och bidrar till tryggad livsmedelsförsörjning – för alla.
Läs mer om vad FAO gör med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina här.